tisdag 9 augusti 2016
måndag 8 augusti 2016
Stresshantering
Lära dig mer om hur du fungerar vid stress och vad du kan göra åt det.
Hela tiden, varje ögonblick, tolkar vår hjärna vår omvärld som vi upplever via de sinnesintryck vi ständigt tar emot och utsätts för, och ställer en fråga: "Är jag trygg?"
Om hjärnan bedömer att du inte är trygg, sänder den ut en larmrespons till resten av kroppen och "kämpa och fly"-responsen sätts igång. Detta sker oberoende om det är en tiger som jagar dig, eller om du oroar dig över "en papperstiger". Det sker varje gång hjärnan tolkar situationen som "hotfull" .
De här är alla nödvändiga vid en attack av en tiger eller annan överhängande fara. Det viktiga är att alla systemen sen återgår till sitt ursprungliga, balanserade tillstånd och att din kropp återvänder till ett tillstånd av trygghet och kan hantera liknande situationer effektivare nästa gång.
Enligt många stressforskare är vår förmåga att återhämta oss tillräckligt effektiv. Stressen är orsaken till så många som 80% av alla sjukdomar och det är just det här, att återställa balansen som vi vill ge dig verktyg till.
Kroppen reagerar olika på stress beroende på om den är kortvarig eller långvarig:
KORTVARIG STRESS:
- Effektivare vid arbete
- Minskad inflammationsrisk
- Minskad smärtkänslighet
- Ökad vakenhet
- Ökad tankeskärpa
- Ökat mod
- Ökad muskelstyrka
- Ökad handlingskraft
- Ökad fettförbränning
- Ökad stresstålighet
- Ökad kreativitet
- Ökad inspiration
- Ökad andning
- Ökat blodtryck – tillfälligt
- Ökad koncentration
- Ökat fokus
LÅNGVARIG STRESS:
- Ineffektivare vid arbete
- Ökad inflammationsrisk
- Ökad smärtkänslighet
- Ökad trötthet, oro och ångest
- Sämre tankeskärpa, minne och koncentration
- Minskad sköldkörtelhormonaktivitet
- Minskad muskelstyrka och muskelmassa
- Försämrad handlingskraft och livslust
- Ökad fettinlagring och blodsockerstörningar
- Sämre stresstålighet
- Sämre inlärningsförmåga och minne
- Minskad sexlust
- Sköra slemhinnor
- Matsmältningsbesvär och sömnproblem
- Sämre immunförsvar
- Svettningar/vallningar
- För högt/lågt blodtryck, hjärtklappning
Serotonin
Vid långvarig stress påverkas även hjärnans transmittorsubstanser, där bland annat serotoninet ingår och kan bli lågt. Detta kan förklara varför så många människor i dag äter antidepressiva medel (serotoninåterupptagningshämmande medel/SSRI) för att stävja symptom som sömnproblem, pms, depression, ångest och självmordstankar. På kort sikt kan det lindra, men roten till det onda behöver kartläggas och sedan tas omhand för att en varaktig läkning ska ske.
Återhämtning från stress
Kroppen är skapt för att kunna hantera akut stress och sedan återhämta sig igen och det finns mycket du kan göra för att hjälpa dina binjurar (och hela din kropp) om du misstänker att du har obalans. Troligen vet du redan flera saker du ”borde ha gjort” men kanske inte orkat genomföra. Den här situationen är inte alls ovanlig eftersom det faktiskt krävs energi, inspiration och handlingskraft för att lyckas genomföra förändringar – egenskaper man ofta har brist av när binjurarna är uttröttade.
Det kan även finnas stressorer i ditt liv som du inte känner till, som blodsockerobalans, insulinresistens, matintolerans, bakomliggande sköldkörtelproblematik (som kanske inte syns på doktorns prover) tungmetallbelastning, trauman m.m. som du kan få hjälp med att upptäcka och åtgärda.
Här är en enkel övning som du kan använda för att komma ner i varv och återhämta dig effektivare.
Den hjälper dig att dagligen hålla fokus på återhämtning.
Och som med allt nytt du tränar - övning ger färdighet.
1. Fokusera på området runt ditt hjärta. Med detta första steg får du tillbaka fokus på dig själv och ditt inre.
2. Andas in i 5 sekunder, och ut i 5 sekunder. Låt övningen pågå under minst 5 minuter och fortsätt att fokusera på ditt hjärta medan du andas på detta sätt.
3. Tänk på något eller någon som du känner tacksamhet för i ditt hjärta.
4. Kom ihåg att ha en upprest hållning under hela övningen, med ett leende på läpparna såväl som i hjärtat!
Lite tips…
- Prioritera vad som verkligen är viktigt i ditt liv
- Sätt tydliga men kärleksfulla gränser
- Rör på dig utomhus i dagsljus varje dag
- Prioritera sömn, njutning och vila
- Ät ren och livgivande mat och uteslut stimulantia
- Lyssna till klassisk musik och gör saker som gör dig glad
- Ta hand om såväl relationen till dig själv som till dina nära
- Lev i NUET!
Klicka på länk: https://www.youtube.com/watch?v=UI_ZCh45vPI
Önskar dig en dag fylld med melzwellnesguide, att må bra och vara på topp!
torsdag 4 augusti 2016
Lär dig att kontrollera dina tankar och skapa mer glädje och positivitet i ditt liv.
Genomsnittsmänniskan tänker över 40 000 tankar per dag och studier visar att nästan 90 % är negativa tankar. Det kusliga är att negativa tankar faktiskt skadar vår hjärna. Hjärnforskare menar att optimister i genomsnitt lever åtta år längre än pessimister. Hur ska vi då gå tillväga för att kontrollera våra negativa tankar?
”Leta” efter det som skapar behagliga känslor
Av någon märklig anledning är det lättare för oss att vara observanta på det negativa, snarare än det positiva. Ett sätt att styra sina tankar mot situationer och händelser som ger oss positiva känslor är att verkligen leta efter händelser och situationer som gör oss riktigt glada. Varje kväll, kan du till exempel summera vad du uppskattade mest med dagen som gått.
För att underlätta summeringen kan du förbereda några enkla frågor som du känner extra starkt för som exempelvis:
• Vad var det vackraste jag såg eller upplevde idag?
• Vad var det roligaste som hände idag?
• Vilken var den bästa stunden som jag fick uppleva idag?
Vår hjärna är konstruerad på så vis att den har ytterst svårt för att tänka på två saker samtidigt och genom den här enkla metoden skapar du större utrymme för att fokusera på ljusglimtarna i ditt liv.
Ställ ”rätt” frågor till dig själv
Har du någon gång tänkt på att du kan skapa positiva känslor genom att ställa ”rätt” frågor till dig själv? Istället för att fråga dig själv: ”Vad gjorde jag dåligt på jobbet idag?” kan du fråga dig själv: ”Vad gjorde jag bra på jobbet idag?” Istället för att fundera på vad som känns dåligt med kroppen, kan vi fundera på vad som känns bra.
Konkurrera ut negativa tankar
När du ger din hjärna motsatt konkurrens är det omöjligt för hjärnan att använda muskelminnet till att utföra handlingar och tankar som den normalt sätt är van vid. Det innebär att du kan konkurrera ut dina negativa tankar. Testa att agera som, om du vore glad. Sträck på dig, le och tänk tankar som du normalt sett tänker när du är glad.
Skapa en förväntan
Att skapa en förhöjd effekt genom din förväntan, kan jämföras med placeboeffekten, vilken uppstår när vi känner smärtlindring av ett verkningslöst piller bara för att vi tror att pillret ska lindra smärtan.
När du till exempel är ute och reser har du ofta en förväntan av att berikas med nya upplevelser och intryck. Då skapas en nyfikenhet som gör dig mer uppmärksam på det som är vackert och intressant. När du är hemma i vardagen är det ofta svårare att känna samma njutning och intresset för nya upplevelser är inte alls lika stort. Det beror på att vi inte har samma förväntningar på att få uppleva livet lika njutningsfullt när vi är hemma i vår vardag. Det medför att vi många gånger inte ens märker allt som är vackert i vår vardagliga omgivning. Vi behöver skapa en förväntan av morgondagen, precis som vi gör när vi är ute och reser.
En metod för att skapa en förväntan av morgondagen är att du tänder ett litet ljus minuterna innan du ska sova. Du lägger dig till rätta i sängen och under en kort stund tänker du på det du uppskattar och ser framemot i livet. Förbjud tråkiga och ansträngande tankar och ägna den här stunden, helhjärtat åt sådant som värmer dig. Därefter kommer du somna med en behagligare känsla i kroppen och dessutom växer den här känslan sig allt starkare när du sover.
Skapa glädje i ditt hjärta – 2 enkla metoder
Förverkligandet av en dröm – upplevs ofta som både tillfredsställande och kraftskapande, samtidigt växer du som människa och nya möjligheter skapas. Känslan upplevs ofta så stor, att saker som normalt sätt är negativt bleknar i ljuset av drömmen.
Att skratta är en smått magisk metod för att byta ut negativa känslor mot de positiva. När du skrattar ger du ditt inre massage, dina inre organ får en skön stimulans och skrattet startar flera behagliga processer i kroppen. Bland annat frigörs endorfiner som är kroppens egna lyckohormon. Studier visar att barn i genomsnitt skrattar och ler över 300 gånger per dag, och vuxna knappt 15 gånger per dag.
Förstärk positiva känslor
Några av de vanligaste fällorna till negativa tankar är måndagar, regn, stress, otrevliga människor och trötthet. När du tänker ser din hjärna bilder. Fundera på vilka bilder du vill se: Att det är regnigt och tråkigt ute eller att det är extra härligt och mysigt inomhus när det regnar.
När vi tänker på det som vi för stunden är missnöjda med påminner vi oss själva om det som är dåligt och på så vis förstärker vi vårt missnöje. Vad vi istället behöver göra är det motsatta. Vi behöver förstärka det vi uppskattar. Träna på att göra det bästa av situationen som du har idag, istället för att fokusera uppmärksamheten på det som du saknar. Påminn ofta dig själv om vad du uppskattar i ditt liv och träna dig i att verkligen känna tacksamhet inför detta
Studier visar att lyckliga människor har ett beteende och en syn på livet som hela tiden belönar dem med en upplevelse som är positiv.
Läs mer om Mikael von Martén och hans bok på http://vinnandeforsaljning.com/
söndag 31 juli 2016
Mindfulness~ "Medveten närvaro i nuet"
Vad är mindfulness?
Mindfulness skapades på 1970-talet av professor Jon Kabat-Zinn.
Det är en form av meditation, som är så enkel att den kan faktiskt utföras av alla som kan andas. Meditationen bygger nämligen på andningen.
Mindfulness betyder "medveten närvaro i nuet". Det handlar om att observera sin kropp, sitt sinne och omgivningen – neutralt och utan förutfattade meningar och värderingar.
Att inte tänka på vad som komma skall och inte fundera inte över tidigare händelser.
Att vara här och nu, att vila i ögonblicket.
Meditationen kan med träning utövas varsomhelst och behöver bara ta några minuter.
Det gäller att du blir tillgänglig för dig själv – omgivningen är du ju redan (alltför) tillgänglig för. Lär dig vila i dig själv, i ditt eget centrum, ögonblick för ögonblick och låt dig flyta med i nuet utan att stänga av.
Vi är vanemänniskor. Ofta är vi omedvetna om vad vi håller på med. Vi går på autopilot.
Mindfulness lär oss "att vara" istället för "att göra"
Det låter oss ta ett steg tillbaka från våra automatiska handlingar och tankemönster. Vi ställer oss lite vid sidan om oss själva och ser på när tanke efter tanke passerar revy. Genom detta kan vi välja vilka tankar vi vill tänka på och vilka vi vill släppa taget om. På så sätt blir vi medvetna om vårt medvetande och kan nå våra invanda tankemönster och bryta dem. Du utövar mindfulness genom att ta kontakt med din andning.
Enligt en studie som forskare vid Harvard University gjort, lär vi ägna 47 procent av vår vakna tid till dagdrömmeri. Vi tänker på något annat än det vi har för händer just nu.
I grunden är dagdrömmeri en bieffekt av att vi människor har förmågan att föreställa oss alternativa lösningar på problem, något som lett till framstående uppfinningar. Dagdrömmeri kan vara trevligt, när du själv bestämmer när det skall ske, men om tankarna tar över blir du förvirrad och ofokuserad. Problemet är egentligen inte att vi dagdrömmer, låter tankarna vandra, utan att vi identifierar oss med våra tankar. Vi fastnar i vissa återkommande tankegångar och betraktar dessa som sanna.
Det kinesiska tecknet för mindfulness betyder
"Presence of Heart". Låt hjärtat vara med!
Forskning visar att mindfulness:
– förbättrar vår hjärnas förmåga att bearbeta information
– minskar hjärnrelaterade problem när vi åldras
– stärker immunförsvaret
– höjer livsglädjen
– minskar stress
Mindfulness används nu i olika sammanhang, i affärsvärlden, inom sjukvården, i fängelser, i skolor. En stor fördel är är att mindfunless kan utövas av vem som helst, var som helst, när som helst. Mindfulness kan användas av alla som vill förbättra sin livskvalitet och leva fullt ut
Mindfulness – en parado
Kanske tvivlar du på att mindfulness kan fungera i praktiken?
Med det aktiva liv som de flesta i vårt moderna samhälle lever idag, kan det faktiskt kännas avlägset att tänka oss att vi ska sätta oss ner helt passivt, utan att göra någonting.
Men mindfulness handlar inte om att vi skall sluta vara aktiva i sådant som vi upplever som meningsfullt i våra liv. Det handlar istället om att vi skall vara medvetna om de val vi gör. Det är alltså fråga om ett förhållningssätt till det du gör och det som sker. Att låta livet vara som det är. Du behöver inte göra något eller uppnå något för att finnas till i nuet. Det handlar inte om att prestera eller värdera. Det handlar om att du genom mindfulness kan känna medveten närvaro i nuet och få klarhet över vad som verkligen är betydelsefullt i ditt liv.
Att fundera över:
Var har du din uppmärksamhet t ex när du är ute och går?
Kanske är du i tanken redan hemma … eller någon annanstans?
Kanske är det bara din kropp som har varit ute på promenad och du själv har varit någon annanstans?
Var befinner du dig mentalt och emotionellt när du duschar, borstar tänderna, lagar mat, kör bil och utför andra dagliga rutiner?
Blir upplevelsen annorlunda om du är där.
Önskar dig en dag fylld av Kärlek!
Mindfulness skapades på 1970-talet av professor Jon Kabat-Zinn.
Det är en form av meditation, som är så enkel att den kan faktiskt utföras av alla som kan andas. Meditationen bygger nämligen på andningen.
Mindfulness betyder "medveten närvaro i nuet". Det handlar om att observera sin kropp, sitt sinne och omgivningen – neutralt och utan förutfattade meningar och värderingar.
Att inte tänka på vad som komma skall och inte fundera inte över tidigare händelser.
Att vara här och nu, att vila i ögonblicket.
Meditationen kan med träning utövas varsomhelst och behöver bara ta några minuter.
Det gäller att du blir tillgänglig för dig själv – omgivningen är du ju redan (alltför) tillgänglig för. Lär dig vila i dig själv, i ditt eget centrum, ögonblick för ögonblick och låt dig flyta med i nuet utan att stänga av.
Vi är vanemänniskor. Ofta är vi omedvetna om vad vi håller på med. Vi går på autopilot.
Mindfulness lär oss "att vara" istället för "att göra"
Det låter oss ta ett steg tillbaka från våra automatiska handlingar och tankemönster. Vi ställer oss lite vid sidan om oss själva och ser på när tanke efter tanke passerar revy. Genom detta kan vi välja vilka tankar vi vill tänka på och vilka vi vill släppa taget om. På så sätt blir vi medvetna om vårt medvetande och kan nå våra invanda tankemönster och bryta dem. Du utövar mindfulness genom att ta kontakt med din andning.
Enligt en studie som forskare vid Harvard University gjort, lär vi ägna 47 procent av vår vakna tid till dagdrömmeri. Vi tänker på något annat än det vi har för händer just nu.
I grunden är dagdrömmeri en bieffekt av att vi människor har förmågan att föreställa oss alternativa lösningar på problem, något som lett till framstående uppfinningar. Dagdrömmeri kan vara trevligt, när du själv bestämmer när det skall ske, men om tankarna tar över blir du förvirrad och ofokuserad. Problemet är egentligen inte att vi dagdrömmer, låter tankarna vandra, utan att vi identifierar oss med våra tankar. Vi fastnar i vissa återkommande tankegångar och betraktar dessa som sanna.
Det kinesiska tecknet för mindfulness betyder
"Presence of Heart". Låt hjärtat vara med!
Forskning visar att mindfulness:
– förbättrar vår hjärnas förmåga att bearbeta information
– minskar hjärnrelaterade problem när vi åldras
– stärker immunförsvaret
– höjer livsglädjen
– minskar stress
Mindfulness används nu i olika sammanhang, i affärsvärlden, inom sjukvården, i fängelser, i skolor. En stor fördel är är att mindfunless kan utövas av vem som helst, var som helst, när som helst. Mindfulness kan användas av alla som vill förbättra sin livskvalitet och leva fullt ut
Mindfulness – en parado
Kanske tvivlar du på att mindfulness kan fungera i praktiken?
Med det aktiva liv som de flesta i vårt moderna samhälle lever idag, kan det faktiskt kännas avlägset att tänka oss att vi ska sätta oss ner helt passivt, utan att göra någonting.
Men mindfulness handlar inte om att vi skall sluta vara aktiva i sådant som vi upplever som meningsfullt i våra liv. Det handlar istället om att vi skall vara medvetna om de val vi gör. Det är alltså fråga om ett förhållningssätt till det du gör och det som sker. Att låta livet vara som det är. Du behöver inte göra något eller uppnå något för att finnas till i nuet. Det handlar inte om att prestera eller värdera. Det handlar om att du genom mindfulness kan känna medveten närvaro i nuet och få klarhet över vad som verkligen är betydelsefullt i ditt liv.
Att fundera över:
Var har du din uppmärksamhet t ex när du är ute och går?
Kanske är du i tanken redan hemma … eller någon annanstans?
Kanske är det bara din kropp som har varit ute på promenad och du själv har varit någon annanstans?
Var befinner du dig mentalt och emotionellt när du duschar, borstar tänderna, lagar mat, kör bil och utför andra dagliga rutiner?
Blir upplevelsen annorlunda om du är där.
Önskar dig en dag fylld av Kärlek!
lördag 30 juli 2016
Andning stärker din hälsa!
Genom att iaktta din andning kan du även
stilla och förstå de känslor du bär för stunden!
Att lära dig andas rätt är bra för:
• Musklernas och cellernas syresättning
•Immunförsvaret, minskar skadliga bakterier och virus
• Ämnesomsättningen
•Blodcirkulationen ökar
•Motverkar stress, verkar avslappnande
•Motverka emotionella obalanser, depression
•Motverkar hjärtsjukdomar och stroke
•Masserar de inre organen, ger bl.a. bättre tarmfunktion
•Bättre energiförbränning, se energibehov
•Lättar på återhållna känslor, blockeringar och negativa vanemönster
Ökar livskraften, förhöjer självkänslan
•Centrerar dina inre energier, skapar balans mellan kropp och psyke
•Renar kroppen från slaggprodukter och toxiner, avlastar njurar och lever
•Hud och hår
I olika religiösa och filosofiska skolor har andningen ofta anses vara central och setts som den naturliga länken mellan kropp, psyke, själ (jag) och ande (gudomlig kraft). Genom olika andningsövningar kan du på ett naturligt sätt stilla dina känslor och tankar och komma närmare ditt inre. Andningsövningar är centrala inom exempelvis meditation, egen övning , mindfulness...
Olika andningstekniker!
Ofta andas vi fel, inte tillräckligt djupt, utan andningen stannar högt upp i bröstkorgen utan att lungorna fylls tillräckligt beroende på att diafragman inte används som den ska, kanske beroende på exempelvis stress! När du konditions tränar andas du exempelvis på ett sätt och när du sover på ett annat sätt, olika aktiviteter men även sinnestillstånd påverkar därför hur du andas! Du kan öva dig att medvetet andas på olika sätt, samt lära dig att iaktta din andning.
Grundtekniker - Att andas rätt är att andas genom näsan.
”När man ser hur en näsa är uppbyggd, både luftvägarna samt hur det är kanaler till våra bihålor,
så förstår man ganska snart att munandning inte är det naturliga för en människa”.
Normalt andas du främst med hjälp av magen (diafragman) samt bröstet för att fylla lungorna med luft.
Nyckelbensandning
Du andas väldigt högt upp i bröstet.
För in luft genom näsan Bröstkorgen höjs Nyckelbenet höjs Andas ut genom näsan, pressa ut den översta luften ur lungorna
Tips! Placera fingrarna på nyckelbenen.
Notera:
Att enbart använda nyckelbensandning sker ofta omedvetet vidstress, se även hyperventilering. Kroppen får då inte tillräckligt med syre. Det sympatiska nervsystemet har helt tagit kommandot över andningen. Hormonerna adrenalin och noradrenalin utsöndras.
Bröstandning
Du andas högt upp i bröstet, revbenen utvidgas åt sidorna. Luften når bara halvvägs.
För in luft genom näsan Revbenen utvidgas åt sidorna, som ett dragspel Andas ut genom näsan
Tips! Placera händerna på de nedersta revbenen, slappna av i skuldrorna.
Notera:
Fler kvinnor än män använder sig av bröstandning i stället för den mer optimala bukandningen. I samband med graviditet kan bröstandningen ta över då det blir svårt att bukandas då, något som dessvärre kan kvarvara även efter förlossningen.
Bukandning (Mellangärdesandning)
Har en lugnande effekt och är avstressande. Magen och mellangärdet utvidgas.
För in luft genom näsan Spänn ut magen, buken höjs! Håll andan ett litet tag Släpp ut luften genom näsan, magen dras då in igen.
Tips! Lägg händerna på magen så du kan känna hur buken höjs och sänks. Du kan förlänga inandningen samt låta utandningen vara ännu längre.
Notera:
Vid bukandning anses minst dubbelt så mycket blod syresättas jämfört vid enbart bröstandning! Bukandning är även bra för de inre organens funktion, bl.a. tarmarnas peristaltiska rörelser stimuleras vilket förbättrar tarmtömningen.
- Vi får en bättre andning genom näsan, luften når djupare ner i lungorna och luften värms och fuktas. Luften är full av bakterier, virus, kemikalier och andra partiklar. Många av dessa fastnar i näsan när de kommer i kontakt med de klibbiga flimmerhårsbeklädda näsväggarna. Dessutom kryddas inandningsluften med kvävemonoxid, NO, som är ett viktigt ämne som gör att den glatta muskulaturen i luftvägar och blodkärl vidgas. Sättet att andas påverkar koldioxidnivån i kroppen.
Önskar dig en fylld dag med melzwellnesguide, att må bra Och vara på topp!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)